153. Uäk

Lusten eller orken för bloggandet eller någonting annat har inte funnits, därav frånvaron. Jag skulle vilja dra täcket över huvudet just nu och börja leva igen när sommaren är här. Det finns så mycket ångest i mig just nu att jag inte längre vet om jag orkar längre, så jäkla sjukt mycket ångest finns det. Var problemet är, vet jag inte.

Och sömnkontot är väldigt nära 0. Yasmine saknar pappa och visar det väldigt tydlig på alla sätt, hon vill va' med sin pappa nu. Men 2 dagar och 2 nätter kvar så har vi honom hemma hos oss igen, men hur förklarar man det åt en 1åring? Min mammahjärtat dör lite varje gång jag ser hur dottern saknar pappa sin, ledsen blir hon ju.

Tro nu inte att Tobbe är så dum i huvudet och envis så att han inte har tänkt flytta hem igen, för det har han funderat på. Även om jag så gärna vill att han gör det som känns bäst för honom och att jag är medveten om att det kan va' kul att bo me sina vänner och ha nära till skolan så är det ändå det bästa för Yasmine som vi får allt bra tänka på.

Frågan är om han tar sitt pick o pack och flyttar hem nästa läsår eller om vi tar vårt pick o pack och flyttar till J:stad. Och ja, Jakobstad har väl sin charm men det är absolut (sorry nu) sista stället jag vill flytta till. Och där vi bor nu känns helt okej faktiskt, nära till våra föräldrar och allt det där. Plus att jag tycker det blir så mycket flytt hit och dit om vi nu ändå har tänkt oss till Vasa om 2 år.

En helt negativ inlägg med andra ord. Jag kan väl lika bra skita i att skriva någonting alls nu när jag inte riktig är på världens bästa humör, men å andra sidan; Jag har ju bloggen för att ibland få skriva av mig och berätta lite nytt skit åt er.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0